tisdag 27 september 2011

stol


Klädstolen intill sängen har tagit lite för mycket plats när vi har det möblerat som vi har för tillfället. Den är fin, men helt enkelt lite för stor. Det är väl alltid ett problem att få allt balanserat och fint på 45 kvadrat men jag har märkt att vissa material och former trivs bättre än andra. Såsom milda nyanser som vit, grå och ljusa pasteller mot lackad björk. Tidigare hade jag nog sagt att jag är en teak- och grundfärgs-människa. Men i denna 20-talslägenhet funkar mid century-stilen helt enkelt inte lika bra som en samtida tolkning av sval 20-talsklassisism.

Därför har jag varit på jakt efter ett substitut till den förra stolen och fick alltså idag en anledning att bege mig ut till myrorna i Ropsten. Stolen är visserligen just från mitten av förra århundradet. 60-tal kanske, men träslaget och de mjuka linjerna trivs alldeles ypperligt till resten av möblerna i rummet. Den är dock i behov av en hel del kärlek i form av sandpappring och ett nytt tyg till dynan. Fortsättning följer!...

fredag 23 september 2011

potatistryck


Jag har ett längre tag varit sugen på att fixa en tapet eller tyg med ett fint mönster för att sätta i nischerna på vår garderob där det nu är transparent plast. Idag testade jag att trycka ett eget mönster på baksidan av ett omslagspapper från Granit. Jag skar ut potatis och använde vanlig billig hobbyfärg. Jag gillar ojämnheten som i stora mönster bildar helhet. Vi får se om de hamnar på garderoberna eller någon annan stans. Det var i alla fall kul att testa och se att det funkade!

söndag 18 september 2011

lisa & kroffe


Igår kväll, efter heldagen på grönan, knåpade jag ihop en BANDSIDA till lisa & kroffe. Det är fortfarande lite fix kvar och vi ska försöka klippa ihop lite mer videomaterial också. Men det känns lite skönt att ha allt samlat på ett ställe nu.

Gröna Lund


I helgen var min storebror på besök i Stockholm med sin yngsta son (han var här med den äldre för ett par år sedan). När jag var liten var Stockholm den absoluta drömplatsen. Här kunde man gå i Gamla stan, besöka museer och åka bläckfisken på Grönan. Åkte vi någon annanstans brukade jag jämföra och klaga. Göteborg till exempel var en stor besvikelse på nästan alla sätt. Utom kanske Liseberg. Men resten. Det VAR ju inte Stockholm helt enkelt!

Därför var det så värmande att möta upp en storögd femåring som fick köpa fina halvädelstenar på Geo Art, äta pannkakor på Drottninggatan och sen fråga: "Pappa. Visst finns det museum i den här staden". Sånt värmer ett museologhjärta!

De hann sedan med både Akvarie-museet och Vasa-museet, men det mest fascinerande för femåringen var varken jätteskepp eller hajar, utan tågen som går under jorden. När jag var liten älskade jag också tunnelbanan, så jag förstår honom. Jag älskar fortfarande tunnelbanan, även om det romantiska skimret kring den avtagit lite sedan dess.

På lördagen möttes vi alla upp för en heldag på Gröna Lund. Ännu en gång bjöd Stockholm på ett fantastiskt sensommarväder och på vägen över med Djurgårsfärjan fick vi se både gräsänder och en landande helikopter.

En ganska feg brorson och en ganska feg faster var till en början en aning skeptiska till åkattraktionerna. Men ju längre dagen led blev vi båda allt mer sturska. För en vecka sedan hade nog den lille mannen inte fått åka så mycket, då han nu på millimetern nådde upp till de 110 cm som krävdes för de lite häftigare åken. Han blev kontrollmätt flera gånger och blev väldigt bra på att sträcka på sig litet extra. Mot slutet av dagen tog han tag i min hand och ville nog åka den där läskigaste berg-och-dalbanan "Kvasten" en gång till, trots att den gått så mycket snabbare än utlovat. Och efteråt skulle han fråga sin pappa om att få åka Blå Tåget. Något som de första timmarna var helt uteslutet.

Där skilde vi oss också en hel del, han och jag. När jag var liten fick pappa sitta och hålla för öronen och jag blundade hela turen. Något jag till och från gjorde även denna gång. Han, däremot satt och skrattade halva resan. En riktigt liten tuffing som bara dagen innan hade varit för blyg för att säga hej, till och med.

Och faster då? Jo hon visade sig på styva linan även hon när hon tvingades upp av make och storebror till att åka upp 80 meter för ett fritt fall. Och förvånandsvärt nog var det faktiskt lite mindre läskigt än just blå tåget. Höjder är ingenting mot läskiga ljud i mörker.

onsdag 14 september 2011

triptyk


Ännu ett fynd från Humana secondhand vid Mariatoget. Bästa, bästa stället! 150:- för den perfekta scenklänningen. Eller när-som-helst-klänningen. Brun och röd är en mycket bra kombination.
Häromdagen fyndades förresten en mycket bra vinterjacka till Kroffe på samma ställe. En hemmasydd (?) parkas med uttagbart foder från, vad jag gissar är, början av 70-talet.

lördag 10 september 2011

Solna kyrkogård

Årets kanske finaste dag blev en perfekt sådan för en oplanerad promenad. Vi genade över Solna kyrkogård på vägen mellan elfa och stan och det var som att komma till ett sagoland frammejslat av Tolkiens alver. Lummig grönska, tallar med murgröna klättrandes efter stammarna som lianer i en regnskog. Och så högjugend i dess allra vackraste form. Det finns nog ingen stilriktning som gör sig så bra på kyrkogårdar som just jugend. 

tisdag 6 september 2011

mönster


Lekte lite i illustrator för ett tag sedan. Väldigt, väldigt roligt och enkelt. Jag är löjligt fascinerad av Moaréeffekter. Fast bloggen strular till upplösningen lite och bildar oönskade fält.

fredag 2 september 2011

hej höst


Sakta men säkert gick det upp för mig att jobbet nog skulle ta slut. Och plötsligt var jag tillbaka från semestern med vaga löften om eventuella framtida uppdrag och besked om att hålla kontakten. Så nu sitter jag här i stort sett i samma utgångsläge som tidigare. Utkorgen är full av förhoppningsfulla ansökningar, men känslan av uppgivenhet är nästan kvävande. Men hösten är fin. Jag är fru. Vi har det bra. Det var bara så fantastiskt skönt att för några ögonblick kunna fantisera om en framtid. Nu lever vi i nuet igen, och gott är väl det. Idag är det fredag. Det är fint.

Och i garderoben hänger nygammalt stickat. Två herrtröjor för ett par hundralappar. De kommer att vara mina varma vänner framöver. Dessutom sitter mamma i detta nu och avslutar en fantastisk mönstrad tröja som jag förhoppningsvis snart får bära.

Ibland känns de små, materiella sakerna ganska viktiga.

edit:
Och nyss ringde Kroffe och berättade att han vunnit fem flaskor vin på jobbets vinlotteri. Leva i nuet!