girih

1: Girih-mosaik, 2: ihoppusslat mönster, 3: Little Star och My Secret Garden av Katarina Löfström

Nobelpriset i Kemi går i år till Israeliten Daniel Shechtman för upptäckten av så kallade kvasikristaller. Ett oerhört poetiskt ord som väcker fantasin till liv. Det har visat sig atomer kan gruppera sig i komplexa mönster som man inte trodde var möjligt, något som strider mot de naturlagar vi trott oss känna till. Man associerar dessa kristallmönster, till så kallade girihmönster. DN skriver:

"Assymetriska mosaiker som de i det moriska palatset Alhambra i Granada i Spanien har hjälpt forskare att förstå hur kvasikristaller ser ut på atomnivå. I dessa mosaiker är mönstren, liksom i kvasikristaller, regelbundna men upprepar sig aldrig."

När jag jobbade på Uppsala konstmuseum hjälpte jag konstnären KATARINA LÖFSTRÖM med att måla ett dekonstruerat girih-mönster i jätteformat i ett av utställningsrummen. GIRIHMÖNSTREN har inom islam använts för att beskriva det oändliga och har varit en gåta för västvärldens forskare. Man har försökt att återskapa mönstren men hjälp av linjaler och passare, men inte riktigt fått till det rätt, förrän man hittat fem med mosaikbitar linjemönster som islamska arkitekter började använda på 1200-talet. Dessa mosaikbitar går sedan att pussla ihop för att skapa de komplexa mönstren.

Till Katarinas väggar använde vi en OH-projektor. Inte lika raffinerat, men för mig är cirkeln, som man gärna säger, sluten.

Jag hoppas att kvasikristallerna kommer att användas till något finare än till superteflon i kastruller.