Nu är vi tillbaka i den stekheta lägenheten efter en natt i svala hotellsängar i Uppsala. Det kändes mycket märkligt att checka in på hotell halv fyra på morgonen ett par hundra meter från vår förra lägenhet.
Gårdagen började med generalrepetition och en synt som lade av. Ändrade planer och en tyngre synt blev lösningen. Det är tur att vi har några extra i garderoben. Vi soundcheckade i blått ljus och stort ljud och fick i sista stund tilldelat oss våra favorit-visual-artister: Lysbang. OH-planerna grusades tidigt på grund av teknikproblem så det här blev den absolut bästa lösningen.
Själva spelningen gick lite skakigt till en början. Rummet var trots den varma sommarkvällen fyllt med folk och nerverna visade sig vara skakigare än vanligt. Efter nån minut kom vi dock igång rätt bra och fick till ett bra samspel. Bäst gick klarinettspelandet. Det gamla plaströret lät bättre än någonsin. Och för ett ögonblick fick jag såndär jazzig feeling sådär som när folk lutar sig lite bakåt och blundar.
Efteråt var vi matta och nöjda och fortsatte kvällen med att ta del av resten av festivalen. Det var helt klart det bästa året och alla rummen fylldes av folk och ljud.
Mina bästa upplevelser var brittiska
DARKSTAR med otroligt stark vokal och suggestiva bakgrunder. Jag sögs in i sångarens shamanistiska uppenbarelse och pressades bakåt av avgrundsbasen. En av mina bättre liveupplevelser faktiskt.
Nästa akt
ALVA NOTO var på många sätt motsatsen till Darkstars dubbiga elektroniska pop, med extremt rena, hårda och kantiga ljud. Till det, minimalistiska visuals, som helt och hållet såg ut som musiken lät. Svinsnyggt och svinbra helt enkelt. Jag har lyssnat lite på de mjukare grejerna som Alva Noto har gjort tillsammans med
RYUICHI SAKAMOTO och var inte riktigt beredd på knynävsslaget i magen, men fasen vad bra det var.
Nu laddar vi inför nästa festival och nästa spelning som blir den nionde Juli på fLiM-festivalen i vinterviken.
